Haiku av Ulf Mohager

# 626.
dystra höstmoln -
skingras, ger en slags
dubbel gryning


# 625.
puuuh - en sista
utandning och det
är semester


# 624.
grå morgon -
dagen bräcker lika
långsamt som våren


# 623.
lurad, igen -
av värmen bakom
fönstret


# 622.
kall vårpromenad -
men där hemma blommar
magnolian


# 621.
även en
gråtrist vårmorgon är
en vårmorgon


# 620.
ångande onsen -
och ett lätt snöfall
på min panna


# 619.
vinterriktning -
långsam spiralrörelse
inåt


# 618.
höstmeditation -
bussen tar mig med
på två resor


# 617.
kallt höstmorgonsregn -
vår mest överskattade
årstid


# 616.
att vara
och inte vara -
det är svaret


# 615.
bortom vilan -
med regnet faller
höstlöven


# 614.
halkar runt
bland våta löv i
tunna tygskor


# 613.
oktobergryning...
i vinden virvlar
ett kallt, lätt regn


# 612.
"göra ingenting" -
ett steg framåt, men
ändå någonting


# 611.
tyst, stilla -
ensamt magnoliablad
och jag: faller


# 610.
kommer, går -
alltid hemma, alltid
bortom


# 609.
ett så skört moln -
och vi kastas åter till
vanliga våren


# 608.
vårmorgon -
bräcker just som jag går
ut genom dörren


# 607.
stilla vårregn -
klyver en ensam droppe
med tomhetens svärd


# 606.
fuktig sand...
avtrycken dröjer kvar
till nästa våg


# 605.
så vad göra...
släppa sprickorna, eller
laga dem med guld?


# 604.
kallt vårregn -
norrut övergående
i snö


# 603.
för att slippa
alla skuggor - bara
stäng av solen


# 602.
som fisken tycks
stå stilla i strömmen -
min meditation


# 601.
tom - men tömd på vad?
snarare uppfylld
av tomhet


# 600.
tyst, tyst -
när vinden mojnat hörs
snöflingor falla


# 599.
morgonbussmörker -
dagen som brukar bräcka
i Viby


# 598.
det är ändå
bara det du kan se
som är ändligt


# 597.
...som en VÅG!
- bryter, samlar kraft under
den stilla ytan


# 596.
på morgonbussen:
och höstgryningen som
aldrig kommer


# 595.
gryningssolen
tycks gå upp neråt -
under molnen


# 594.
höstregn
som tyst
faller


# 593.
just som det
skulle ljusna drog
regnmolnen in


# 592.
virvlande höstlöv:
släpper bara taget
låter sig fallas


# 591.
likt nattens dröm
löses dimman varsamt upp
av gryningssolen


# 590.
trots strålande sol -
en sval aning om höst
i morgonbrisen


# 589.
klar och tydlig gräns -
men horisonten lovar
alltid ett bortom


# 588.
ser ner en sekund -
och den hovrande falken
är bara borta


# 587.
ah! uppe!
vilken utsikt över
nästa stigning


# 586.
att släppa
även tanken på
släppandet


# 585.
öva! öva!
ingen rörelse
ingen stillhet


# 584.
andas in, andas -
första sommarregnet
syrechock


# 583.
överge konsten -
börja om igen
befriad


# 582.
stilla vårregn -
minns när det hade glatt en
frusen vintersjäl


# 581.
handskar, paraply -
känner mig lika lurad
den siste april


# 580.
aprilgryning -
snön som ligger kvar
i skuggorna


# 579.
besvikna steg:
skateboarden under armen
i snöslasket


# 578.
snötäckt golfbana -
endast greenerna är...
...tjae, gröna...


# 577.
ingen poesi
av att springa på
löpbandet


# 576.
in i mörkret
på morgonbussen stiger
en glad människa


# 575.
dagens regn
övergår sakta i snö
i skymningen


# 574.
kallt och ensamt:
kvarglömd vintervante
på busshållplatsen


# 573.
snö - -
- - - - -
- - -


# 572.
löv
- längre norrut snö -
faller


# 571.
huttrar
och gömmer mig i
novemberdimman


# 570.
jag vet, jag vet -
höstlöven lika gula
i sol, i regn


# 569.
på joggingrunda...
först efteråt ser jag
höstlöven falla


# 568.
tät morgondimma...
väcker nyfikenheten -
vad döljer sig...?


# 567.
septembergryning:
solen tycks ha tagit
sovmorgon


# 566.
håller andan -
sent i sen augusti
och det vräker ner


# 565.
rör sig regnmolnen
hit, dit - eller alls?
aning om höst


# 564.
i hängmattan:
doften av nyklippt gräs
från grannens


# 563.
koltrasten tjattrar
varning! katt! varning! katt!
- vilar oberörd


# 562.
semester:
och jag låter
mig själv falla


# 561.
nu
även
vallmon


# 560.
tiden tar
ett djupt andetag
i skymningen


# 559.
ogräset -
syns inte längre
bland ormbunkarna


# 558.
kalla vårvindar -
solen värmer här bakom
kontorsfönstret


# 557.
för kallt att sitta
under vårt blommande
krikonträd


# 556.
två dagar iaido -
under tiden har skillan
börjat slå ut


# 555.
tjugo minuters
bussväntan - så faller en
ensam snöflinga


# 554.
som jag saknat det -
morgonen förgylld av
fågelkvitter


# 553.
mörkt, kallt -
tre månader
till maj


# 552.
två hundägare
byter ett par snabba ord -
säkert om stormen


# 551.
vid klart väder
sägs man kunna se Bornholm -
inte i dag


# 550.
vintermorgonbuss -
känner mig som i en film
av Miyazaki


# 549.
kallt vinterregn -
och till och med jag
längtar snön


# 548.
fjärran mörka moln -
de enda spåren av
regnig höstmorgon


# 547.
första frosten -
och det känns som någonting
har gått förlorat


# 546.
lyssnar på höstregn...
nej - på hur det slår
mot växthustaket


# 545.
perfekt picknickdag -
trots detta ihållande
regnoväder


# 544.
midsommar -
och ändå, den har precis
bara börjat


# 543.
vårtecken:
att vi samlar
vårtecken


# 542.
regnet
smälte inte
all snö


# 541.
kulturkrock:
komma hem från Goa och
skrapa rutorna


# 540.
rosa pil
på morgonhimlen:
pekar österut


# 539.
morgonbussen:
aning om gryning redan
i Skånes Viby


# 538.
överflödigt
skriva haiku om
snö och kyla


# 537.
inspirationen
djupt inbäddad i
snö och kyla


# 536.
välkomnar regnet -
det är trots allt inte
snö, än


# 535.
påminnelse:
mössa och vantar på
i morgon bitti


# 534.
sen augustikväll -
påminner om att
köpa mer ved


# 533.
klarblå himmel -
lätt duggregn, dessa ord
ur tomheten


# 532.
mediterar -
under tiden: två, tre
nya bambuskott


# 531.
regnvåt asfalt -
och jag bara nynnar på
Elmore James


# 530.
kallt majregn -
isar händer, isar
förväntan


# 529.
grönt te, kvällssol
i nyss vårstädad
japansk trädgård


# 528.
marsgryning:
och solen har verkligen
gått upp


# 527.
vitt vitt vitt
himmel land hav - blott en
spricka i isen


# 526.
vändning -
vinteridet behagligt
men himla kallt


# 525.
inspirationen
kom åter - med gnistrande
vintermorgon


# 524.
bara två mil norr:
de första röda
löven


# 523.
ogräsrens -
kanske det sista
för i år


# 522.
medan jag sprang
- poesi i rörelse -
kom dikten till mig


# 521.
oväsen
om hösten - fåglarnas
tystnad


# 520.
stilla regn -
stör inget denna första
semesterdag


# 519.
hemifrån:
nästan regn
jobbet: sol


# 518.
när vinden mojnat:
den sista magnolian
faller mjukt


# 517.
vidsträckta fält -
i kanten en ensam
vallmo


# 516.
intryck:
sval vårmorgonsol -
uttryck


# 515.
var rapsfälten
verkligen så här gula -
bara igår?


# 514.
två morgongrader
ändå är vinterjackan
alldeles för varm


# 513.
små fläckar
av snö - nej vänta!
vitsippor!


# 512.
vårskymning
mörka gransiluetter i
tyst väntan


# 511.
första nyckelpigan -
dagen därpå sitter fem
på spadhandtaget


# 510.
vårplöjd åker
mot skir fond av
ljusaste grönt


# 509.
upp stiger solen
torka bort det regn
som smälte all snö


# 508.
släpper tanken -
och våren tog plötsligt
ett steg närmare


# 507.
i skuggan
lyser snön
vit


# 506.
över ån...
katt - sakta, sakta
på skör is


# 505.
snö hela natten...
första snögubben är klar
06.45


# 504.
kryddor, datorer -
bredvid kamelhuvuden:
Inzganes souk


# 503.
djemma el fna:
de dansande ormarna,
snöklädda bergstoppar


# 502.
fastfrusen
i tjälen:
inspirationen...


# 501.
så här dags
brukar det ha
börjat ljusna


# 500.
inget särskilt -
bara ännu en kall
vintermorgon


# 499.
låg, orangeröd...
vintersolen lämnar så
kalla skuggor


# 498.
morgontjocka
dessa långa rader av
vitt ljus, rött ljus


# 497.
mörk estradpoet
fyller höstskymning med
strålkastarljus


# 496.
fjärran himmel -
kanske slutar det regna
längre fram


# 495.
högar av betor -
kan inte riktigt tro på
snön uppe i norr


# 494.
avgrundsdjup:
trött, kall, regnig morgon
efter hemresan


# 493.
och hon: men då
har ni allt för er själva -
vårt eget skratt


# 492.
Fårös raukar:
berättelser i blåsten
knappt hörbara


# 491.
så ödslig:
gotlandsfärjan
i september


# 490.
äntligen!
kaminsäsongen
inledd


# 489.
rykten:
längre uppåt landet
löven gula


# 488.
halvvägs
på cykelturen:
vräker ner


# 487.
mörkret faller...
till och med förvåningen
förvånar mig


# 486.
mörkret faller...
redan? - lika förvånad
varje år


# 485.
moln tornar upp -
snöklädda alper
på lundaslätten


# 484.
första dagen
efter semestern:
regn, förstås...


# 483.
första sekunden
av sommarsemester:
---


# 482.
ute: för varmt
luftkonditionerad buss -
för kallt...


# 481.
juli:
första kylan av
kvällsdagg


# 480.
det gick fort
att tröttna på
efterlängtat regn


# 479.
stilla å...
rinner ändå snabbare
än jag går


# 478.
kommer hem...
magnolians kronblad
sprids för vinden


# 477.
första flugan
på första lunchen
på verandan


# 476.
begrundar...
hur kan nu en solstråle
kännas kall -


# 475.
inspirerad -
av ännu en grå
regnig dag


# 474.
ur snöstormen:
en motorcykel
långsamt, långsamt


# 473.
gråvit himmel
i profil: pileallé
svart åkermark


# 472.
matt skymningssol...
förra veckan
beckmörkt


# 471.
fågelskådare...
på avstånd hörs rykten:
den första tranan


# 470.
stålsträngar
djup kontrast mot
nylon


# 469.
i gryningen...
släcker lampan, lägger
ihop boken


# 468.
väcker minnen:
recuerdos de la
alhambra


# 467.
grå dag -
och än så länge
grått år


# 466.
öppnar
de trötta ögonen -
regn nära snö...


# 465.
morgondimma -
täcker den hela landet
eller bara mig?


# 464.
tre svarta tjurar
och snön som föll
i går natt


# 463.
illuminerar:
solen på ett sista
gult löv


# 462.
förevigad -
bilden av denna snöflinga
sedan länge smält


# 461.
hög på hög -
ännu så många löv kvar
på träden


# 460.
morgondimma -
och jag kan behålla
ögonen stängda


# 459.
dricker spindlar?
nå, detta nät har fångat
en dagsranson dagg


# 458.
åker norrut
glada högar av löv
ormbunkar röda


# 457.
spränger ytan
en säl - lika förvånad
som jag


# 456.
novemberdagg -
sval morgonpromenad
flip-flop-fötter


# 455.
linolja, pigment -
med höstregnet
blev rummet grått


# 454.
mellan höststormar
flaggan helt stilla
på halv stång


# 453.
efter semestern
smultron större än
spelkulor


# 452.
röd grön svart gul
augustis färgglada
tomatsallad


# 451.
juli     och allt
att skriva om -
regn


# 450.
röd? svart? gul? randig?
- än är alla tomater
gröna


# 449.
hällregn -
Buddhan ler evigt
med stenansikte


# 448.
potatisplantor -
raka led, stilla längtan
till midsommar


# 447.
just som kören
stämde upp första tonen
föll regnet


# 446.
skolavslutning -
fälten saknar inte
en ensam vallmo


# 445.
djupt i skuggan...
via ett armbandsur:
solens strålar


# 444.
kvällssol -
och jag tittar på tv
bak gardiner


# 443.
så stilla
kan bara tio
vindmöllor vara


# 442.
första för året:
luftkonditioneringen
svalkar i bilen


# 441.
den första
magnoliablomman -
nog sagt


# 440.
aprilsol -
men mest värmer
kvällsbrasan


# 439.
vårvindar
och jag förstår fåglarna
som återvänder


# 438.
kisar -
ihärdiga snödrivor
på skuggsidan


# 437.
första marsregnet
bär en doft, en aning
om vår


# 436.
snötäcke:
det enda ljuset från
stenlyktan


# 435.
liv och död
båda fångade
i jorden


# 434.
västerut:
ensamt kattspår
i frosten


# 433.
lätt snöfall
var flinga tydlig
mot gatljuset


# 432.
ler: där ute
är inte kolmörkt längre -
trots tidig morgon


# 431.
tvekar:
om - och hur - förverkliga
känslor, drömmar...


# 430.
i stormen...
bambun vilar tryggt
i ryggläge


# 429.
jag är inget berg
att bestiga, ingen luft
att andas


# 428.
stigande dimma
morgon som långsamt bräcker...
ny dag, nytt år, nytt -


# 427.
snö hav is ånga
liksom jag stiger sjunker -
värmen, kylan


# 426.
tunn strimma sol -
en skalpell genom
tunga regnmoln


# 425.
tysta vingar
och regnet som fortfarande
faller


# 424.
"Fyrväktaren" -
låter mig sköljas med
av vågorna


# 423.
vindmöllor snurrar
så glada de verkar för
tidig vinterstorm


# 422.
förbryllad -
efter regn kom snö
men det borde ha...


# 421.
Stormen drar in -
Jag? Stänger fönsterluckor,
staplar ved.


# 420.
inte i dag
- men vilken dag som helst -
gräsmattan frosttäckt


# 419.
väntande dvala -
höstsådd vitlök
i fuktig jord


# 418.
vindstilla:
dimman får befria sig
av egen kraft


# 417.
traktorn vänder;
första raden plöjd av
oändlig åker


# 416.
sparar ljus, värme
(bra att ha senare)
vandrar i höstdagg


# 415.
återvänder...
alla löv, inte som löv
näring


# 414.
dessa regnmoln...
hur kan du veta om det
redan är kväll?


# 413.
långsamt -
landskapet (liksom jag)
går mot höst


# 412.
sensommarregn -
och gräsmattan vaknar
till liv igen


# 411.
det fruktbara:
mörkret mellan
stjärnorna


# 410.
ringer klockor
tid att vaka, att vakna
virvlande sand


# 409.
semester -
men koltrasten sjunger
oförtrutet


# 408.
för dikten
jag bevarar inom mig
ber jag om ursäkt


# 407.
fångar ljus
bra att ha, senare...
redan mörkare


# 406.
små ljussken
ställer rummet i mörker -
kontemplerar


# 405.
saltet i havet
lindrar bländade ögon
kliande myggbett


# 404.
formationer
gissa: en vråk en skugga
av dagg


# 403.
planterar mossa
så skör, så snälla:
gå försiktigt


# 402.
återger ekon
frågor som speglas
i djupa brunnar


# 401.
öppnar
färdas, som damm
sluter


# 400.
våt sand -
avtrycket stannar tills
vågen utplånar


# 399.
denna vårmorgon
över natten har träden
blivit gröna


# 398.
kaffetermos
sanden ännu fuktig
förblir stående


# 397.
bländad
ögonblick av ljus
minns ljud, dofter


# 396.
porlande vägbrunn
med smältvattnet flyr
den dova ledan


# 395.
hett drive-through-kaffe
öde parkeringsplats
väntar, väntar


# 394.
ännu en haiku
väntar där ute -
glittrar i solen


# 393.
pelargonia:
mörkröd blomsterknopp
tar sin tid


# 392.
mitt i regnet:
en ensam, tyst
snöflinga


# 391.
synkoper
slitna instrument
av mässing och trä


# 390.
fågelkvitter!
väcker morgonen
väcker året


# 389.
fuktiga gångstenar
en träspång uppslukas
av ormbunkarna


# 388.
desperat:
söker första spåret av
vintergäck


# 387.
dagsmeja -
men droppen fryser till is
i fallet


# 386.
fortsätter:
stillheten avstannar
tills vårdagjämning


# 385.
milsvid blankis
ensam skridskoseglare
längs horisonten


# 384.
släpper taget
- om allt jag klamrar mig vid -
om släppandet


# 383.
så faller mörkret
liksom temperaturen
och jag: faller


# 382.
fruktansvärt kallt
och han, med längtans leende:
som Arjeplog


# 381.
stirrar på spegeln -
på bilden av vad
andra ser


# 380.
yrande snö
- längtar både ut och in -
sprakande kamin


# 379.
snöfylld himmel
möter vintervita fält
framför mina tår


# 378.
och när snön
äntligen kom
tog den aldrig slut


# 377.
sista bussen hem
en efter en går av
slukas av mörkret


# 376.
övergivna fält
ensamt hus upplyst
för julen


# 375.
mörkt i mörker
strimma vemod drar förbi
obemärkt


# 374.
pileallén
klagar på värk och leda
i motvinden


# 373.
inifrån
avlägset leende -
meningslöst


# 372.
vänder
vintriga vindar
bär mig tillbaka


# 371.
tycks så skört
ensamt värmeljus
bländar höstnatten


# 370.
varm dusch
tar bort fläckarna
och jag andas


# 369.
handfull -
jorden fuktig, kall
nyfiken mask


# 368.
regnet -
och i norr faller redan
snön


# 367.
kvällsdunkel -
aldrig, aldrig räkna
tiden


# 366.
så kom frosten
glimrar, och smälter
i morgonsolen


# 365.
splitter nytt
redan patinamärkt
kyrkans koppartak


# 364.
höstvind
blundar - kan aldrig bli
vårbris


# 363.
på väg hem
stannar för att hämta mitt
nuvarande jag


# 362.
solen stiger
och jag är en del av
återvändandet


# 361.
midnattsdopp:
krossa den stilla ytan
krossa tystnaden


# 360.
kompis från skolan:
hon minns mig inte
(inte jag, heller)


# 359.
väntar på skjuts
mitt gamla namn inristat
i parkbänken


# 358.
spegel:
till och med Thomas Strandberg
med kortsnaggat hår


# 357.
gamla historier
kan inte ens minnas
vad jag glömt


# 356.
tyst, stilla
ligger Rådasjön
mina tankar


# 355.
allt tycks sig likt:
träden, järnverket
jag


# 354.
så långt bort
- barndomsstaden -
i tid, rum


# 353.
sval bris från havet
som om naturen
långsamt andas ut


# 352.
stillsam vilsenhet
färdas genom skogar
dimmig natt


# 351.
nyskördat fält
skördetröskan tyst, väntar
som dagen bräcker


# 350.
plommonkärnor
ekon av framtida fall
i köksträdgården


# 349.
stilla skogssjö
regnmoln glider ljudlöst
över ytan


# 348.
himlen befriad
två minuters hällregn
dyblöt katt


# 347.
mandarin
långsamt skalad
ah! denna doft!


# 346.
kopp fylld med te -
för att se dess tomhet
måste du se den


# 345.
kristallklar damm
gammal vattenmölla
långsamma skovlar


# 344.
spindeln fångad
vidare vidare
spinner sitt nät


# 343.
tidvattenvågor slår
- nästan sommarmorgon -
redo att dra ut


# 342.
radion babblar
hur vädret varit, ska bli
milt glittrande regn


# 341.
morgonskuggor
mjukt mot slutna ögon
halvvaken buss


# 340.
svävar falk
en hare stannar, springer
i skymningen


# 339.
bländad
oändliga maskrosfält
ensam gullviva


# 338.
liten våg
fångad i
stor våg


# 337.
tid
tåg mot Holte
björkar slår ut


# 336.
glittrar solen
i barnens ögon
speglas havet


# 335.
orden fastnar
- grönt gräs röda tak -
på ytan


# 334.
så kom kyla
vintern ändå avlägsen
tidig vår


# 333.
kalvar, lamm
bredvid tunga mödrar
plötsligt glädjeskutt


# 332.
björkdungen
i svagast tänkbara grönt
lat eftermiddag


# 331.
morgontidning
kall fuktig trappa
från nattens regn


# 330.
tunga stenar
håller sin plats i solen
mjukt polerade


# 329.
första vårsolen
stranden fylld av leenden
vågor bryter


# 328.
övergiven strand
vintersolen låg, vass
vågor bryter


# 327.
påskliljor
minnen löften om vår
på bordet


# 326.
i fönstret
speglas fullmånen
stiger solen


# 325.
tuffa ungdomsgäng
snöfria åkerfläckar
kanadagäss


# 324.
tyst kort suck
speglar tankar ej tänkta
snön faller åter


# 323.
grått mot vitt
vintermorgonens
dualism


# 322.
smälter snö
fångas av kylan
till is


# 321.
vänder mot vår
mörkret inte så mörkt
inte så tidigt


# 320.
plötslig insikt
solen som varit uppe
en halvtimme


# 319.
trötthet och leda
hastar ändå vidare
i vinterträsket


# 318.
skiftning i vinden
falken parerar
blicken fixerad


# 317.
dansande låga
omringad omfamnad
oändligt mörker


# 316.
halv sju
gryning skymning
får jag välja?


# 315.
vila
- bussen långt i fjärran -
eller spänd väntan


# 314.
tomma spår
avstånd i tid, rum
fotavtryck i snön


# 313.
övergivna skyar
rastlösa fåglars skuggor
mot gryningen


# 312.
tom viskning
släpper låter fallas
genomskinligt blek


# 311.
på väg nord-ost
vintersolnedgång
i backspegeln


# 310.
snö - kallt - mörkt
och jag lika förvånad
som i fjol


# 309.
mörkt moln mörka fält
skärs av tunn ljuslinje
känns som snö


# 308.
speglas i mörkret
dubbelglas, dubbelmening
inne, ute


# 307.
lövkrattning
hårt jobb i skuggan
grannens blodlönn


# 306.
över hustaken:
morgonens första strålar
halkar i frosten


# 305.
ensamt höstlöv
håller sig flytande...
regnpuss


# 304.
väntan -
gryningen går över
himlavalvet


# 303.
höststorm...
solen sommarvarm
bak burspråksfönster


# 302.
saknad: bondkatt
funnen vid vägkant
grå utflyktsdag


# 301.
de sista tagna:
"solrosor till självplock"
första nattfrosten


# 300.
sista kvällsplanet...
från ovan små gatuljus
pekar ut mörkret


# 299.
före höstregnen...
högar av vissna löv
skrattande barn


# 298.
tyst morgondimma...
till och med molnen
behöver vila


# 297.
Septembertranor -
flyr höstens svala känsla
av ensamhet


# 296.
svalkan i vinden:
trots klarblå himmel
trots solvärmt hav


# 295.
som en regndroppe -
vill leva utan oro
fridfullt falla


# 294.
efter semestern:
uppgifter att utföra
dikter att skriva


# 293.
kom sol, kom värme -
två dagars uppehåll
och redan för torrt...


# 292.
vill ej slå ihop
"kallaste" och "sommaren" -
vakar vid elden


# 291.
små färgklickar
vid vägkanten:
vallmo, hundloka


# 290.
tre veckors vårregn -
längtar att få svalkas
av sommarnätter


# 289.
mitten av juni:
redan har sommargrönskan
djupnat, förmörkats


# 288.
i vasen: fruktblom
tre blivande äpplen som
aldrig får falla


# 287.
böljande havre:
ett strå stiger, befriat
ensamt i vinden


# 286.
stilla, lugn:
inte ens med ansträngning
stiger en tanke


# 285.
humlor, äppelblom:
det stora mysteriet -
lämnar det ifred


# 284.
ingen dikt:
Prags vårregn skapas på nytt
i varje sekund


# 283.
ingen dimma
i fjärran - blott mina
sömndruckna ögon


# 282.
så orättvist:
tröttare nyss vaknad än
när jag lade mig


# 281.
första natten
med öppet fönster -
för svalkans skull


# 280.
naturens triptyk:
horisonten utsuddad
av morgondimman


# 279.
gräs, löv, mossa -
jag, inte de
längtar vårstädning


# 278.
två skrämda harar
skyndar över fälten -
i jakt på mening?


# 277.
ljumma fläktar
och grågässen flyger
två och två igen


# 276.
ett enda steg
ett andetag, och jag
fylls av vårluft


# 275.
vid horisonten
(som om de svävade fritt):
pilträd i motljus


# 274.
trots snöfallet
blommar fortfarande
vintergäck


# 273.
sena kvällsbussen
tyst, stilla, halvsovande -
färdas ändå hem


# 272.
välkommet oljud -
surrande element när
kylan kom åter


# 271.
vägleds av månen
i natten - men dess sken är
blott återspegling


# 270.
och snön regnar bort...
konstigt: trodde aldrig jag
skulle sakna den


# 269.
Janus varningar:
för blixthalka, för tröstlös
väntan på vår


# 268.
färdas som en pil
tanken, aldrig stannande
över grå åkrar


# 267.
morgonbussväntan:
till och med skidälskarna
förbannar snön


# 266.
bomullsmorgon -
luddig gräns mellan
nysnö och dimma


# 265.
tittar ut –
mörkret har precis fallit;
natt, men ändå dag


# 264.
smärtas av ljus;
ögonen vana vid grått -
så steg solen


# 263.
de talar om storm
om snö, regn - och jag?
somnar vid brasan


# 262.
ur mörkret, regnet:
anar något därinne
kurar, sluter mig


# 261.
dovt ljud från
vindrutetorkare -
regn går mot snö


# 260.
ett perfekt v
skär genom himlen, mina
drömmar om värme


# 259.
o denna sanning –
att också dess motsats
är sanning


# 258.
väck mig inte -
inte än, inte för snart
tar en omväg här...


# 257.
fallande -
blott då kan jag stanna
svävande


# 256.
koncentrera
allt i en enda mening
ur tomheten


# 255.
söker i dimma
ljus, mörker - det kvittar
bara jag finner


# 254.
hennes drömska blick...
så levande, fast fastnad
i olja, på duk


# 253.
drömmer, hoppas än -
måndagsväckarklockan blott
ett lördagsmisstag


# 252.
skörden bärgad -
sista traktorn redo
för vinterdvala


# 251.
ah, nattfrost!
förevigad i kristall
tills solen stiger


# 250.
kontorets ljuspunkt:
blott en oh-projektor -
jag ler i regnet


# 249.
vid utsiktpunkten:
gryningsskärgård gjord av
trädtoppar, dimma...


# 248.
äntligen -
nog kallt ute för att
tända en brasa


# 247.
höst, välkommen -
befria mina sinnen
i svala högtryck


# 246.
sommarnattsmörker:
dova bambuslag kallar
till årstiders gång


# 245.
trött på tröttheten -
men den kväver också
inre fienden


# 244.
morgondagg
fuktiga barfotatår
påminner om höst


# 243.
sensommar, sen kväll
chock: redan gatlyktor?
skyndar på cykeln...


# 242.
stillar sinnet...
aldrig bedarrande:
benens myggbett


# 241.
porlande springbrunn -
grodan, redo för sitt hopp...
tredje plats: brons


# 240.
fjärilssaxofon
blå vingslag - men vackrast
tystnaden mellan


# 239.
säger sanningar
svävande ord, aldrig
morgonvind


# 238.
försummade -
inneblommor lider
av utesäsong


# 237.
skyddad här inne...
ensam i tystad stillhet -
hör blott sommarstorm


# 236.
genom tyll faller
skuggan av en skugga
på rullgardinen


# 235.
mild sommarlättja:
gräsklipparens tystnad
maskrosors lycka


# 234.
oväntat majregn
(de hade ju lovat...)
stal mitt mod


# 233.
den gamla dammen
sekelsgammal byggnadskonst
strömmar vatten, tid


# 232.
ljuskaskader -
vet att de finns där,
ovan regnmolnen


# 231.
En doft, och jag ser
för mig barndomens landskap.
Eviga, som jag.


# 230.
Drömmer tyst under
bokskogens vårlövstäcke -
fjärran från gryning.


# 229.
Släpper en dagdröm;
tvingar mig själv att andas.
Teet kallt och beskt.


# 228.
Blott en varm dag till
och magnolian slår ut.
Blott ännu en dag.


# 227.
Vårsolspromenad:
får huvudvärk av värmen
och njuter av det...


# 226.
Utanför fönstret
svartnar himlen, blir vårnatt -
blott allt för långsamt.


# 225.
Och snön den faller...
på vårklädda människor.
"Lurad", sa april.


# 224.
Helgeån stillad
tidigt ilagda båtar
vacklande vinter


# 223.
Där, under dimman
hukar vårlök, vintergäck.
Tonar mot svagt grönt.


# 222.
Med värmen, ljuset...
kom hat, sorg, vrede; jag som
längtat våren så...


# 221.
Citronfjäril, kom:
vila, blott ett ögonblick,
på ovant bar arm...


# 220.
Blinkar, och ditt jag
träder ut genom väven.
För dåligt fördolt.


# 219.
Och björken som föll...
föll, offer för vinterstorm.
Före tystnaden.


# 218.
Kör bil i dimman...
följer enda riktmärket:
ett rött ögonpar.


# 217.
Faller: en stjärna;
lämnar en fadd känsla av
övergivenhet.


# 216.
Vintervågor slår...
vandrar långsammare än
mödrar med småbarn...


# 215.
Karga vinterland:
stigande bastuångor;
i fjärran snöfall.


# 214.
Öppnar och stänger;
naturens mjuka andning.
Så snälla: håll tyst.


# 213.
Ur grått flödar regn;
inga gnistrande vyer.
Vedträet knastrar.


# 212.
Vilar vid bäcken;
med i dess vinterslöhet
följer jag strömmen.


# 211.
Skuggande lönnar;
genom grenverket, en glimt
av min spegelbild.


# 210.
Helt stilla: en mås,
som ett foto på himlen,
taget av stormen.


# 209.
Dansande skuggor:
verklig illusion, frestar
sinnet, inte mig.


# 208.
Natt av regn och blåst -
blott en natt, och snön gav upp.
Släpper ut mörkret.


# 207.
Till och med havet:
belägrat, ser dess vågor
somna in till is.


# 206.
Söker i minnet -
kan längta annan tid, plats.
Vaknar alltid här.


# 205.
Faller så natten:
längtar dess mjukhet, dess skydd.
Så faller ock jag.


# 204.
Tyst sekund av frid:
ur djupet hörs ekon från
stillade strömmar.


# 203.
Är bara luften -
andas in och andas ut.
Kom mörker, kom ljus.


# 202.
Ögonblickskonstverk:
blodlönn i frostprakt, fångad
av gryningsljuset.


# 201.
Den enda trösten?
Vinteridet bär med sig
ett löfte om vår.


# 200.
På frukostbordet:
tidning, kallt kaffe - men jag
bara rör och rör.


# 199.
Bara i spegeln
syntes verkligheten, men
inte din skugga.


# 198.
Grått - mörkgrått, ljusgrått;
till och med pelargonen
tonar i rödgrått.


# 197.
Väntar nu bara
på att bedövas av snön;
täckas av kall frid.


# 196.
Mjuk vind bär sinnet...
vill, men kan ej, förneka
min trötta längtan.


# 195.
Bräckliga toner...
ostämd skala, klättrande -
skön disharmoni.


# 194.
Vill protestera...
men kan ensam blott höja
min klent knutna hand.


# 193.
Ensam i skogen;
ur dimman stiger minnen.
Svävar och skingras.


# 192.
Hösten flyter bort;
regndroppar översvämmar
min utsträckta hand.


# 191.
Undanglidande:
tankar undgår, medan jag
famlar efter dem.


# 190.
Somna, du trädgård;
dröm vackert om högtryck, och
sommarens duggregn.


# 189.
Sol, varma stränder;
svår är oktobers längtan.
Skular för regnet.


# 188.
Förnimmer sant liv:
i passionens lyckodans
hos fallande löv.


# 187.
Vänd om - för jag vet:
där på södra halvklotet
är eran höst vår.


# 186.
Blåst, regn, mörker, frost -
tidlösa förändringar
passerar förbi.


# 185.
Ser dig, du ser mig;
ännu en dag yngre än
vi är i morgon.


# 184.
Fångad levande -
men fotots färger har i
tysthet bleknat bort.


# 183.
Möllan på slätten
slår sakta i skymningen.
Sånger om tomhet.


# 182.
I höstens kåpa:
leende löv, läppar av guld
vissnar i din hand.


# 181.
Tidens ensamhet -
vi dröjer vid den, lämnar
minnen utan spår.


# 180.
Pendelns vändningar...
även vi, våra liv, skall
bli skrattade åt.


# 179.
Omedvetenhet:
så lätt att nacken böjs i
ofrivillig bön.


# 178.
Mörka höstnätter...
tid att bränna stearin,
kura, äntligen.


# 177.
I barndomsstaden:
väcker fördolda minnen.
Möte med mig själv.


# 176.
Sorgens brudslöja:
vederkvickande tårar,
yrvakna höstlöv.


# 175.
Titta snabbt! Men du
hinner knappt registrera
fladdermusens gir.


# 174.
Dimbelägrad äng:
kan blott ana råbocken.
Vind eller skugga?


# 173.
Änder och paddor -
kommer ut ur tystnaden
när bilen stannat.


# 172.
Väntar in hösten -
buxbomen som ska klippas,
honungssötat te.


# 171.
Ingen drömmare:
svalan gör sig redo att
flytta söderut.


# 170.
Lenare än vår,
svalare än sommaren:
höstens första dagg.


# 169.
Glödande kolbädd -
nej, ska inte vandra, blott
grilla zucchini.


# 168.
Vågskvalp vid midnatt -
gryningsljuset skänker dig
äntligen vila.


# 167.
Reflektion i djup -
vad speglar spegelns spegel?
Doft av nyklippt gräs.


# 166.
Nej! Inte igen!
Plösligt är det helt slut på
årets jordgubbar.


# 165.
Samma söta smak.
Vilken fåfäng klättring upp
i mullbärsträdet.


# 164.
Snabba tuschskisser:
penseldans över pappret.
Fångar essensen.


# 163.
Vet: klockan tickar.
Har just satt mig tillrätta
ovanför tiden.


# 162.
Min enda tanke:
inte bli störd av den där
envetna flugan.


# 161.
Regnet och stormen -
en oavbruten vecka nu.
Solbränd inifrån.


# 160.
Vilse: en frihet.
I sandstorm av "ska bara",
öken av "måste".


# 159.
Oläsbart sinne -
katt utsträckt på verandan.
I kraftfull vila.


# 158.
Dammet lägger sig;
sikten kristallklar här i
den mörka grottan.


# 157.
Längtar Roms kullar:
marmor vilar sitt huvud
tyst, i rotlös sorg.


# 156.
Långsamt, stilla dugg.
Väcker midsommardagen,
vänder tomheten.


# 155.
Fuktiga gator;
svalkad asfalt, betong, stål.
Dammet lugnt, fridfullt.


# 154.
Penseln i tuschet;
en tanke och allt borta.
Åter till vilan.


# 153.
I ensam vaka:
trötthet, kära fiende,
ge mig då din famn.


# 152.
I sommarstiltje:
tomrum fyllda av värme.
Andas tystnad, liv.


# 151.
Solens paradox:
så himla skönt det är att
sitta i skuggan.


# 150.
Rost, flagor, aska;
flugan i spindelväven.
Håll andan, le, skrik.


# 149.
Tämjer allt för stramt;
fixerad vid denna punkt.
Svalornas virrvarr.


# 148.
Rakt genom vattnet:
glittrande ljuspelare.
Dockar långsamt in.


# 147.
Ett sällskap lättar...
blott dricksen bär deras spår.
Ekar av bilder.


# 146.
Det första regnet
som lindrar, inte kyler.
Vilda gäss i sträck.


# 145.
Så långa skuggor
från så ensamma dammkorn.
Stygga morgonsol.


# 144.
Nå: bara släpp då.
Fritt svävande: ingen tyngd
ingen smärta alls.


# 143.
Snart stillad hunger;
saffran, sesamfrön, soja.
Och: friskt, grönt, hett te.


# 142.
Sänkt blick: väntande.
Rörelsen kan stjäla din
allra sista dröm.


# 141.
Närmare centrum:
trots hjulens större krafter
spinner de ej loss.


# 140.
Maj: föder drömmen;
negativexponering
av höstens dunkel.


# 139.
Vändande vågor -
aldrig samma vatten, men
alltid samma form.


# 138.
Kan inte jäkta:
björken utanför slår ut
först när det är dags.


# 137.
För tidig morgon:
svullna ögon, men solen
har redan gått upp.


# 136.
Tråkig skalövning:
grannens operaröst - och jag
längtar konserten.


# 135.
Överseendet:
kan le själv åt min längtan
efter att längta.


# 134.
Styrkan jag kände,
den jag trodde var evig.
Med ens, som bortblåst.


# 133.
Märkliga brasa:
även jag som fyllde på ved
beklagar värmen.


# 132.
Fjäll skall möta hav:
vårbäcken längtar ej ron.
Ännu så yster.


# 131.
På jobbet, lördag.
Våren kom tidigt i år.
Men jag - ja, jobbar.


# 130.
Oönskat tecken:
en svärm av nykläckta och
utsvultna myggor.


# 129.
Dunkel ljusstråle.
I dag: kan inte se klart
av min egen kraft.


# 128.
I minnet: risfält;
Ubuds myllrande marknad
och färsk papaya.


# 127.
Ännu en haiku.
Så lite att säga, men
så många rader.


# 126.
Möter hajens blick
genom glas: är själv torr, trygg.
Log den lite snett?


# 125.
Långsamt lättande:
molnen som dolde taken.
Blinkar, och borta.


# 124.
Att åter värmas:
Hanöbukten är redo.
Än är sanden sval.


# 123.
Dimman i fjärran:
nej, längtar eller söker
den inte längre.


# 122.
Vårisens sprickor -
låter mig inte falla,
utan stiga upp.


# 121.
Som alltid ensam:
ser för nära på mig själv
i stadens myller.


# 120.
På åkern simmar
en svan, så lugn, lycklig för
översvämningen.


# 119.
Vill bryta mig loss -
vill vila med fjärilen
i ultrarapid.


# 118.
Vakna! Men snälla -
jag drömmer så vackert om
smärtfria lågor.


# 117.
Betongen vilar -
vandrande, tidig morgon,
hör jag den andas.


# 116.
Har fått något vasst
i ögat: en aning om
en klarblå himmel.


# 115.
Dags att andas ut,
att städa och rensa ur
vinterförrådet.


# 114.
Nå. Lurad igen.
Bara för att jag inte
ville ha mer snö.


# 113.
Inför förändring:
vad fruktar jag mer än att
kasta mig utför?


# 112.
Vilar själv stilla.
Orden flödar utan att
jag märker något.


# 111.
En vändning: solen.
En glimt av värme i lä:
förhoppning om vår.


# 110.
Ej stress eller jäkt.
Harmoni, balans, glädje.
Uppfylld av tomhet.


# 109.
Står i motvinden:
pinar, men räddar mig från
att falla framåt.


# 108.
Kvällen lägger sig.
Tänk att det kan finnas så
himla mycket ro.


# 107.
Sträcker ut handen
för att beröra; min vän,
jag finns, är, andas.


# 106.
Skådar en hägring:
töande droppar i sol.
Blott februari.


# 105.
Dansande solblänk -
plötsligt är det omöjligt
att sluta skratta.


# 104.
Kall, stressad morgon.
Runt gathörnet bländas jag
av fullmånens makt.


# 103.
Nå: natt eller dag?
Ser du bara ut genom
ditt eget fönster?


# 102.
Samlare av vind;
skogsdungen lugnar, lindrar -
gror själv av syret.


# 101.
En snötyngd lekplats
- våta gungor, gyttjig sand -
längtar vårens barn.


# 100.
Sitter helt stilla:
fem ljusstreck skär mitt synfält.
Stör mig inte alls.


# 99.
Lugnar ner lågan -
kupar händerna till skydd;
värms själv av glädjen.


# 98.
Ett stilla duggregn:
avgasfyllda snödrivor
renas, försvinner.


# 97.
Strömmar av tankar
och drömmar, fångade i
meanderslingor.


# 96.
Skär över isen;
förbannad är min medvind
av de jag möter.


# 95.
Väntar i stillhet
på dofter, ljusa nätter.
Har gått i ide.


# 94.
Plötsligt strömavbrott:
passar på att utforska
natthimlens mönster.


# 93.
Trotsar darrande
driften att ge ännu ett
ouppfyllt löfte.


# 92.
En dag för drömmar!
Skålar och lyckönskningar
klingar ut i natten.


# 91.
Fångar en skiftning -
blott en gradskillnad mellan
snöglopp och trindsnö.


# 90.
Ljus, glädje, frihet -
vad mer kan du önska av
mannen med skägget?


# 89.
Kristall bryter ljus;
regnbågen bryter sig loss
mot beigegul stenvägg.


# 88.
Väcks ur min slummer -
fågelns drillar, så dova
i snödrivans skydd.


# 87.
Nästan omärkligt
fångar min koncentration
en förlorad doft.


# 86.
Drar åt min halsduk
i kvällens lätta snöfall.
Omsluts av mörker.


# 85.
Spejar mot söder;
men hur vet jag var längtan
stilla lägger sig?


# 84.
Dröjer vid tanken
på tiden som återstår.
Varma vårvindar.


# 83.
Värmen här inne -
kontrasterar tydligt nog.
Snömodd där ute.


# 82.
Har varit borta;
sökt efter inspiration.
Fann bara mig själv.


# 81.
Huden, ett filter.
Tomhet mot meningslöshet.
En förhatlig gräns.


# 80.
Sorgen och vreden:
två flyttfåglar mot södern.
Välkomna åter!


# 79.
Skissar på pappret:
mål, visioner, drömbilder.
Lämna kvar dem där.


# 78.
Faller ner, famlar
i mörker, tomhet - men vad
vill jag stödja mot?


# 77.
Kliver uppåt, men
trappan är ej längre av
marmor, blott gråsten.


# 76.
Låter grässtrået
skära en skåra genom
universums djup.


# 75.
En blick mot himlen:
var är mörker, var är ljus?
Så fridfullt allt blev.


# 74.
Tunga, mörka moln.
Septemberlövens grönska
går långsamt mot gult.


# 73.
Dimma, mörker. Men:
kanariefågeln kvittrar.
Allt är inte slut.


# 72.
Söker inre svar:
följ budbärarens fotspår
bakåt, nedåt, in.


# 71.
Har du ej sett allt?
Slösar energi och kraft:
luftballongens flykt.


# 70.
Daggen djupnar, och
lägger sig tidigare.
Går mot november.


# 69.
Radions musik
blandades med fågelsång.
Lyssnar ej längre.


# 68.
Halt! Gå! Stanna! Spring!
Lyder du, eller vågar
du vila i dag?


# 67.
Äpplets perfekta
glänsande, skinande skal.
Ruttnar inifrån.


# 66.
Miraklet i dag:
Vintergatans förening
och galaktisk frid.


# 65.
Skratt, stoj, larm, buller -
stranden som låg så öde
i mitten av maj.


# 64.
Svällande röda -
två smultron som fått mogna
i kirskålens skydd.


# 63.
Längtad belöning:
när regnet äntligen föll
var det redan kväll.


# 62.
Kryper för nära -
förlorad i var och ett
av bokskogens löv.


# 61.
En svan med sin hals;
så ståtlig och bräcklig, men:
sträck den ej för långt.


# 60.
Att dela med sig:
daggkåpan visar sin skatt
i gryningens ljus.


# 59.
Torkar i solen:
min nytvättade skjorta.
Jag bara väntar.


# 58.
I myllan: livet -
tulpanernas skönhet, och
okuvligt ogräs.


# 57.
Svaret kan komma
som dånande blixt, eller
stilla, som vårregn.


# 56.
Hur många tankar
kan under blott en sekund
uppstå och stillas?


# 55.
Lever på gränsen;
vet att jag inte borde
värdera tankar.


# 54.
Regn i augusti -
fåglarna tystnar, och jag
längtar till hösten.


# 53.
En blick från min hembygd:
taktfast dunk från smedjan, och
sorgen och tvivlet.


# 52.
I gryningsljuset:
söker förtvivlat minnen
efter nattens strid.


# 51.
Så stilla, så tyst:
den gröna smaken av te
och bruset från ån.


# 50.
Ej då eller sen;
de dansande bilderna
av myrar och berg.


# 49.
Vet allt så väl.
Vet, känner - men har inte
stått där naken själv.


# 48.
Sånger från fjärran -
i tid, i rum, men också
djupt in i framtiden.


# 47.
Pennan min blindkäpp:
förbannar ordens tröghet -
hur ska jag nå fram?


# 46.
Alla står lika
inför tomhetens frihet.
Du. Jag. Dom. Alla.


# 45.
Allt det som krävs -
våga stå upp, våga se -
kväver all min kraft.


# 44.
En ros - så enkelt.
En blott så patetisk bild.
En våg som bryter.


# 43.
Förlamad av sorg -
en rädsla bland så många.
Träng in i dess djup.


# 42.
Längtan och vemod:
bäddar in dig lika mjukt
som taggtrådens törn.


# 41.
När? Hur? Varför? Vem?
Svaren har skrikit mig döv.
Jag hör inget mer.


# 40.
Bortom mörkrets vind:
Släck ut ljuset och låt det
flöda i frihet.


# 39.
En utmaning: jag
släpper tankarna fria
för att vinna kraft.


# 38.
Sakta - långsamt - mjukt.
Ljus - men ej heller kylan
längtar jag längre.


# 37.
Du tänkte aldrig -
jag var en skugga, men jag
kände ditt mörker.


# 36.
Ständigt flytande -
flyr ej, fruktar ej svärdet.
Längtar ej segern.


# 35.
Vet vad som krävs - att
bli hel är inget hastverk.
Vågar du glömma?


# 34.
En dov vinternatt -
trots grannarnas klagosång
ler jag i mörkret.


# 33.
Lämnar all trygghet
liksom allt jag har varit.
Kliver in i Nu.


# 32.
Likt en laser skär
- sådan skärpa, sådant ljus -
genom ögats lins.


# 31.
Jag drömmer; kanske
är det verkligt? En dag har
vintern blivit vår.


# 30.
Du söker toppar,
bottnar, dalar - men kanske
är lyckan blott beige?


# 29.
Hyllning till livet
- en fest utan baksmällor;
pupillen vidgas.


# 28.
Saltet på tungan;
i spegeln där du sett dig
finns din avbild kvar.


# 27.
I skydd av natten:
försöker gömma mig, men
förbannar månen.


# 26.
Från balkongen: jag
får en glimt av havet, och
brisen som helar.


# 25.
Tankarna glider -
likt en vårbäck i maj, så
svåra att släppa.


# 24.
Den inre striden:
dina ögon släcks för att
släppa in nytt ljus.


# 23.
Mitt ego stiger
mot oanade höjder:
fast hos demonen.


# 22.
Stannar, betraktar -
en snöängel vilar tyst
och sörjer våren.


# 21.
Sök i det svarta;
ett tankelöst, känslokallt -
Ljus. Värme. Frihet.


# 20.
Ett tecken: ögat.
Belyst påminner det mig
om allt jag lämnat.


# 19.
Tala om din väg
till förändring, tyst såsom
snöflingan smälter.


# 18.
Du upphör; stannar
i frid - underligare
än så är det ej.


# 17.
Du frågar: vem? när?
- själv vet jag, för jag andas.
Stör mig inte mer.


# 16.
Stilla, som floden
skapar och förstör strömmen
ler jag mot solen.


# 15.
Ute strilar regn;
när jag lämnat min kudde
stannar daggen kvar.


# 14.
Mörker, djup; en blick
av medvetenhet och jag
omsluts av ro.


# 13.
Träd sträcker ut sin
smalaste gren; men vilar
tryggad i roten.


# 12.
Hör! Vindflöjtens sång
spelar, och tvingar dig att
längta din hembygd.


# 11.
Som regn som smattrar
mot tältduk; sedan torkas
av solen - medveten.


# 10.
Förr var jag fri
som vinden; men min frihet var
gömd bakom murar.


# 9.
Ser andra lida
Tror du jag inte bryr mig?
Döden och smärtan.


# 8.
Blickar du utåt?
Vad du kan se med ögat
finns blott där inne.


# 7.
Vad är en haiku?
Så oviktigt att veta
när dimman släpper.


# 6.
Se det förflutna
med blodsprängda ögons färg.
Himmelsk frid? Ack nej.


# 5.
Öppnar du munnen -
För att tala? Att svälja?
För evigt vilse.


# 4.
Andra må undra
själv bär du alltid med dig
ditt fula tryne.


# 3.
I stillat sinne
med korsade ben: vilket
är höger? Vänster?


# 2.
Dalande stjärna
i tomheten: ditt mörker
sputnik i jymden.


# 1.
Ändlös förväntan:
vart för oss ordens slagregn?
Nästa release-fest.


Följ mig...

Du kan följa mig på… Instagram eller Twitter. Det är förstås mycket av det jag lägger ut som hamnar på flera ställen...